Det är 5 månader sedan jag skrev här senast. Hur kan tiden ha gått så fort när det har hänt en hel livstid med händelser?

Och hur kan den vuxna människan på bilden utkämpat ett helt kring inom sig? Bara några dagar efter att bilen togs, kämpade du för ditt liv. Men du visade för alla att du kunde mer, att du ville mer! 

Jag orkar inte sitta här och skriva allt som hänt. Det värker så i hjärtat och tårarna är inte långt borta. Jag kommer aldrig ta dig för givet och jag är så otroligt tacksam att du är här tillsammans med oss. Jag älskar dig, pappa.